Mossor är de enklast byggda växterna med differentierade blad och stammar/stjälkar, men de saknar egentliga ledningssträngar för vatten och näring. De flesta mossor har rotlika rhizoider som fäster vid underlaget. De delas in i flera klasser. Sporofyten, dvs. den del av mossan som har dubbel kromosomuppsättning, är ofta något slags kapsel, och syns ofta bara under en kortare tid. Den "vanliga" mossan har bara enkel kromosomuppsättning, dvs. är en gametofyt.

Levermossor (division Marchantiophyta), med flera klasser, ordningar och familjer. Plantan består endera av en bål, eller är differentierad i stam och blad. Sporofyterna saknar klorofyll, och är oftast skaftade, paraplyliknande bildningar. I trädgårdar kan man ofta finna t ex lungmossa.

Vitmossor (klass Sphagnopsida) med enda familjen Sphagnaceae. En upprätt stam med grenar i knippen, med tätt sittande blad i tre rader. Bladen saknar nerver. Sporofyten bildas på våren och är en lockförsedd kapsel på skaft i toppen av plantan, men sporofyten försvinner snabbt. Torvmossar består nästan helt av vitmossa.

Egentliga bladmossor (klass Bryopsida) Spiralställda, hela, oskaftade blad, ibland med tandad kant och ofta med mittnerv. Sporofyten sitter i skottspetsarna och består av en skaftad kapsel. När kapsel-locket lossnar syns en eller två kransar av tänder som öppnas eller sluts beroende på fuktighet. Omfattar många arter, t ex väggmossor, husmossor, cypressmossa, kvastmossor, björnmossor.

Blåmossa ("Falsk_vitmossa")

Björnmossa med sporhus

Hedwigia ciliata

Vitmossa, någon av de rödtonade arterna