FLORISTIK

Allmänt svepe: Bladlik bildning som sitter vid den punkt där småflockarnas stjälkar utgår från den egentliga stjälken. Jmf Enskilt svepe,. Se bild Flockblomstrig blomsamling.

Allsidigt ax: Småaxen i ett ax är riktade åt alla håll. Jmf Ensidigt ax, Tvåsidigt ax

Angiosperm: Gömfröig växt, vars frö omges, "göms" av en fruktvägg.

Apokarpi: Karpellerna (pistillerna) är ej sammanväxta, t ex hos Ranunculaceae. Jmf Synkarpi

Apomixi: En växt som förökar sig utan vare sig befruktning eller produktion av könsceller (mostvarar zoologins partenogenes). Vid apomixi är fröna genetiskt identiska med moderplantan. Varje sådan genetiskt identisk grupp är en egen art, men skillnaden mellan olika apomiktiska arter kan vara mycket liten. Vissa släkten innehåller hundratals småarter, t ex björnbär (Rubus) och maskrosor (Taraxacum)

Arillus: Även kallat fröhylle, fröhölje eller frömantel. Ett köttigt hölje runt frö, ofta starkt färgat för att locka fåglar, t ex idegrans-"bär" eller benvedsfrukter. Arillus bildas från fröanlagets bas. Varje enskilt moget frö omges helt eller delvis av detta fruktkött. Arillusbildningen kan i sin tur omges av ett mer eller mindre hårt skal, t ex passionsfrukt, granatäpple eller litchi. Även muskotblomma är en arillusbildning; i färskt tillstånd ett grovt rödaktigt nät kring muskotnöten, i sin tur omgivet av ett tjockt yttre skal.

Ax: Flera blommor fästa längs samma skott, utan skaft mellan blomman och skottet. Vanligt hos gräs, t ex vete, råg, timotej, men även t ex groblad. Se bild Blomställningar: Ax

Axfjäll: Blad som ger stöd till blommorna i ett ax hos exempelvis vide och starr. Se t ex bild Cyperaceae: Schematisk bild av ett hon-ax

Balja: En skidliknande kapsel, bestående av ett fruktblad, som omsluter fröna hos ärtväxterna och bildar en frukt. Frukten öppnar sig längs både övre och undre kanten, med ett eller flera frö i baljan. Se Frukter: Ärtbalja

Baljkapsel: En baljliknande kapsel som öppnar sig längs ena sidan. En del kallar även det omgivande fruktbladet i en balja för baljkapsel. Se t ex Frukter: Baljkapsel.

Bikrona: Särskilda bildningar i blommans centrum, fästa vid kronbladens inre del, t ex hos påsklilja ("struten") och förgätmigej (den inre gula ringen).

Birötter: Många jämstora rötter, istället för en huvudrot med sidorötter. Vanligt hos t ex lökväxter.

Bladlist: Smal "vinge" av bladskivan som löper längs bladskaft eller stjälk.

Bladslida: Cylinder av bladets bas eller bladskaft som omsluter stjälken t ex hos gräs. Se bild Bladfästen: Bladslida

Blomaxel: Stjälkens fortsättning genom blomman, fäste för pistillerna t ex i hallon.

Blombägare: Fästet för hyllet och ståndarna.

Blomkolv: Se Kolv.

Blomkorg, korg: en blomställning där flera små blommor sitter tätt samman i en gemensam holk, t ex maskrosor, blåklint, prästkrage. Se t ex bild under familjen Asteraceae.

Bräm: Den mer eller mindre flata yttre delen av en trattformig blomma

Buske: Vedartade växter liksom träd, men grenar sig redan nere vid marken/basen och inte blir mer än tio meter höga.

Bågnervigt blad: En form av fjärdenerviga blad, med bågformade sidonerver, t ex groblad. Kan ibland vara svåra att skilja från parallellnerviga blad. (Varning: en del floror använder begreppet bågnervigt som synonym till parallellnervigt). Se bild Bladnerver, Bågnervigt blad

Bär: Frukt med köttig fruktvägg, innehållande många frön, t ex blåbär, lingon, tomat, banan. Dock ej t ex smultron (skenfrukt med nötter), hallon (sammansatt frukt) eller slånbär (stenfrukt).

Dikasium: Se Tvåsidigt knippe.

Dikotyledoner: Tvåhjärtbladiga växter. Uppdelas numera i egentliga dikotyledoner (eudikotyledoner, triklopater) vars pollen har tre stycken svagare punkter (aperturer) i pollenets skal, och övriga, som kallas basala tvåhjärtbladiga växter.

Disk: Blomaxel som plattats ut, t ex "blombotten" under de gula blommorna i en prästkrage

Diskblomma: De små blommor som bildar "knappen" på t ex en prästkrage. De yttre, tunglika blommorna kallas kantblommor. Se t ex bild under familjen Asteraceae.

Enkel blomma: Endast en ensam blomma i blomställningen. Används även för att skilja enkla blommor från dubbel- eller fylldblommiga, t ex för rosor.

Enkel flock: Även kallad enskild flock; flat blomsamling där varje blomskaft utgår från en gemensam punkt, t ex fläder. Se bild Blomställningar: Enkel flock

Enkel klase: Blomsamling där varje blomskaft utgår från en gemensam genomgående stjälk, t ex Hägg. Jmf Sammansatt klase. Se bild Blomställningar: Enkel klase

Ensidigt ax: Småaxen pekar alla åt samma håll. Jmf Allsidigt ax, Tvåsidigt ax

Ensidig klase: Blommorna i klasen pekar alla åt samma håll. Vanligt t ex hos familjen Orobachaceae.

Enskild flock, se Enkel flock.

Enskilt svepe: Bladlik bildning direkt under varje enskild småflock hos flockblomstriga växter. Jmf Allmänt svepe,. Se bild Flockblomstrig blomsamling.

Epifyt: Växt som lever utanpå andra växter utan att parasitera, t ex lavar och mossor. Många tropiska orkidéer, ananasväxter m fl växer på trädbark.

Fingrat blad: Även kallat handdelat blad. Sammansatt blad med smala, ibland fingerlika småblad, utstrålande från en central punkt, t ex hästkastanjblad. Se Sammansatta blad, Fingrat blad

Fjädernervigt blad: En större nerv går från bladets bas till spetsen. Denna mittnerv förgrenas till sidonerver, som i sin tur kan förgrena sig. En variant på detta tema är handnerviga blad, som har några få förgrenade huvudnerver, utgående från bladbasen (t ex lönn). Nästan alla tvåhjärtbladliga växter har fjädernerviga blad. Bågnerviga blad är en form av fjädernerviga blad, som har bågformade huvudnerver. De kan vara svåra att skilja från parallellnerviga, som nästan alla enhjärtbladiga växter har. Jmf Parallellnervigt blad. Se bild Bladformer: Fjädernervigt blad

Fjäderpensel: förgrenade "dun" på frön, t ex tistelfrö. Se bild Frukter: Frön med hårpensel resp. fjäderpensel. Jmf Hårpensel.

Fjärilslik krona: Zygomorfa blommor med "vingar", t ex ärtblommor

Flock: se Enkel flock.

Foder: Alla foderblad tillsammans.

Foderblad: Ofta gröna blad som sitter direkt under kronbladen. Se bild Blommans delar

Fodertand: Flik på sammanväxt foder, t ex hos ärtväxter.

Fribladig krona: Kronbladen är ej sammanväxta. Jmf Sambladig krona.

Frukt: Frukter blidas av gömfröiga växter, och omger deras frön. Äkta frukter bildats enbart från blommans fruktämne. Kapslar, nötter, klyvfrukter och ledfrukter är torra frukter. Bär, stenfrukter och arillusfrukt är saftiga frukter. Äppelfrukter räknas av vissa som en form av skenfrukter, av andra som en egen forma v saftig frukt. Se bilder Frukter

Fruktgömme: Flaskliknande bildning som omsluter den nöt eller annat frö som bildas. Ett översittande fruktgömme sitter sas. inne i blomman, dvs. kalkbladen är fästa under fruktgömmets blad

Fruktämne: De vävnader vid basen av blommans pistill som senare skall bilda frukten. Dessutom finns skenfrukter och sammansatta frukter.

Frö: Fröväxternas fortfplantingskropp, bestående av en grodd (embryo), mer eller mindre omfattande näringsvävnad (endosperm), och ett skal. Hos angiospermerna, de gömföriga växterna, är fröna omslutna av en frukt. Grodden innehåller anlag för den första roten och skottet, samt till ett, två eler fkera hjärtblad, beroende på art.

Fröhus: Se Kapsel.

Fröhylle, Fröhölje, : Se Arillus..

Fyrfrukt: 4-delad frukt t ex hos bl a familjerna Boraginaceae och Lamiaceae,. Se bild Frukter: Fyrfrukt

Fyrväldig: Fyra ståndare längre än övriga ståndare.

Gametofyt: En sexuellt reproducerande växts haploida livsfas. Gametofyters celler innehåller alltså en enkel uppsättning kromosomer. I mossor är gametofyten den mest synliga fasen av växtens livscykel. Jmf Sporofyt

Glandel: Körtel.

Glandelhår: Hår med glandel i spetsen, även kallat körtelhår.

Groddknopp: Små, rundade knoppar för vegetativ spridning av moderplantan, t ex hos ormrot, brandgul lilja och backlök.

Gymnosperm: Nakenfröiga växter, dvs. fröna omges inte av någon fruktvägg, t ex barrväxter

Halvbuske: Växt där stjälken är vedartad nedtill, huvudsakligen under jord, och örtartade grenar ovan jord, utvecklade från de förvedade delarna, t ex hallon eller blåbär.

Handdelat blad: Ett djupt handflikigt blad som är delat nästan ner till mittnerven, t ex blad av smörblomma. Se bild Bladformer: Handdelat

Handflikigt blad: Blad som har tre eller flera tydliga flikar som utgår från samma punkt, t ex lönn. Se bild Bladformer: Handflikigt

Handnervigt blad: Ett mindre antal jämnstarka nerver strålar ut från bladbasen åt olika håll, och förgrenar sig ytterligare till mindre sidonerver, t ex lönn. Se bild Bladnerver: Handnervigt blad

Helbräddat blad: Blad med hel bladkant. Se bild Bladkanter: Helbräddat

Hjärtblad: De blad som först bildas från det groende fröet. Avviker ofta i utseende från de vanliga bladen. Enhjärtbladiga växter har alltså bara ett hjärtblad, hit hör gräs, halvgräs, liljeväxter etc. Alla övriga angiospermer är tvåhjärtbladiga. Barrträd kan ha upptill 24 hjärtblad.

Hjärtlik bladbas: Se bild Bladformer: Hjärtformat

Holkfjäll: Fjällika blad runt en korgblomställning. De kan vara jämnhöga eller olika höga och tegellagda holkfjäll. Se bild Asteraceae: Längdsnitt genom blomkorg

Honungsblad: Oftast små, kronbladslika blad med nektarier, dvs små organ som producerar nektar.

Huvud: Ett ax med blommorna samlade i toppen av stjälken. Ofta är stjälken förtjockad eller ombildad. Skaft saknas eller är mycket korta. Se bild Blomställningar: Huvud

Hybrid: Korsning mellan två arter. Kan visa karaktärer från båda eller från nästan bara ena föräldern.

Hylle: En blommas kronblad och foderblad tillsammans, fa. om de ser likadana. Enkelt hylle består antingen av enbart kronblad eller enbart foderblad. Dubbelt hylle har både kron- och foderblad.

Hårpensel: Ogrenade hår som bildar en tofs på ett frö, t ex maskrosfrö. Jmf Fjäderpensel. Se bild Frukter: Frön med hårpensel resp. fjäderpensel

Hänge: Ett hängande ax. Se bild Blomställningar: Hänge

Hängefjäll: Litet fjäll som stöder blommorna i ett hänge.

Högblad: Bladlika bildningar som sitter strax under blommorna. Kallas även stödblad. Dessa kan i många fall ha en annan färg än övriga blad och används då att locka insekter till själva blomman. T ex Julstjärna eller Bouganvillia

Hölster, Hölsterblad: Stora, ofta färgade högblad som omsluter blommorna, t ex hos Kallaväxter, Araceae

Inneragn: Inre fjäll som stöder en enskild blomma i ett småax hos ett gräs. Jmf Ytteragn. Se bild Småax av gräs.

Internod: Partiet mellan två noder, t ex mellan "lederna" på ett grässtrå.

Jordblad: Blad som kommer direkt vid markytan. Bildar ofta en bladrosett. Jordblad har ofta en annan form än ev. stjälkblad.

Jordskott: Ej blombärande skott vid stambasen.

Jordstam: Underjordisk, krypande stamdel.

Jämnbreda blad: Se bild Bladformer, Jämnbrett.

Jämnhöga holkfjäll: Se Holkfjäll.

Kalk: Blomformation som består av kalkblad.

Kalkblad: Foder- och kronblad som ser lika ut, t ex: tulpan.

Kantblomma: Blommor ytterst i en blomkorg, kvast eller flock. Kantblommor har ofta ett kronblad som är mycket stort. En sådan kantblomma kallas också strålblomma. Se bild Asteraceae: Enskild tungblomma

Kapsel: Torr frukt som öppnas vid mognaden. Den består av 2 eller flera karpeller och öppnas på olika sätt: lock, porer osv. Se bilder Frukter: Sprickkapsel, Baljkapsel, Lockkapsel, Porkapsel.

Karpell: Pistillens vägg, kallas även fruktblad, som omsluter fröanlagen. Om blomman har flera karpeller kan dessa endera vara fria från varandra, och vart och ett bilda en egen pistill (sk. apokarpi), eller sammanfogade och tillsammans bilda en gemensam pistill (synkarpi). Se bild Blommans delar

Klase: Se Enkel klase eller Sammansatt klase., och bilder Blomställningar

Kleistogam: Självbefruktande blomma som aldrig öppnar sig.

Klocklik blomma: Sambladig krona i klocklik form utan eller med små flikar, t ex blåklocka

Klyvfrukt: Frukt som vid mognaden sönderfaller i nötlika delfrukter, t ex malvor Se bilder Frukter: "Kattost", Klyvfrukt från flockblomstrig växt, och Fyrfrukt

Klänge: Smala klätterorgan, omvandlade småblad eller grenar, t ex hos ärtväxter. Se bild Bladformer: Parbladigt med klänge

Knapp, se Ståndarknapp

Knoppfjäll: Det eller de fjäll som täcker knoppen innan den slår ut.

Knä, se Nod.

Knölrötter: Förtjockade, knöllika rötter, lagrar ofta näring, t ex stärkelse

Kolv: Ett ax med förtjockad stjälk, finns hos bl a kallaväxter. Se bild Blomställningar: Kolv

Korg: Blomsamling hos korgblommiga växter, där många småblommor samlas i en holk. Se bild Blomställningar: Korg

Kotte: Ett förvedat ax.

Kransställda blad: Flera blad utgår från samma höjd på en stjälk, t ex skogsstjärna, måror. Se bild Bladställningar: Kransställda blad

Krona: En blommas kronblad.

Kronbräm: se Bräm.

Kronläpp: Läpp av kronblad.

Kronsegel: se Segel

Kvast: Enskilda blommor samlade i en flat blomställning, blomskaft utgående från flera punkter. Se bild Blomställningar: Enkel kvast

Köl: De innersta kronbladen hos ärtväxter. Se bild Ärtväxter: Uppbyggnad hos ärtväxters blommor

Könspelare: Ett organ med sammanväxta ståndare och pistill hos orkidéer.

Lansettlikt blad: Se bild Bladformer: Lansettlikt

Led: se Nod.

Ledstycke: se Internod

Lian: Klättrande buske, vedartad klängväxt, t ex kaprifol

Lockkapsel: Frökapsel där ett litet lock lossnar då fröna är mogna att spridas. Se bild Frukter: Lockkapsel.

Läppformig blomma: Sambladig krona, där en nedre flik är utdragen till en större eller mindre läpp, ofta med avvikande färg ed jämfört med övriga flikar av blomman. T ex lejongap, salvia.

Lök: Underjordisk, klotformad växtdel som lagrar näring under växtens viloperiod. Löken består av skikt som har utvecklats ur blad. Hos t ex liljesläktet är lökbladen endast sammanväxta vid basen, vilket gör att löken liknar vid en tallkotte. Dessa lökblad kallas lökfjäll.

Motsatta blad: Vid varje nod (bladfäste) sitter två blad. Se bild Bladfördelning: Korsvis motsatta blad

Mykorrhiza: Samverkan mellan svamp och växtrötter som ger båda organismerna fördelar.

Mångbyggare: En del blommor hos en art är enkönade medan andra blommor är tvåkönade.

Märke: översta delen av pistillen där pollenkornen fäster. Kan vara odelat eller uppdelat i två eller flera flikar. Se bild Blommans delar

Naggad bladkant: Se bild Bladkanter: Naggat

Nedlöpande bladkant: Bladets kanter ser ut att fortsätta i form av "vingar" längs stjälken nedanför det egentliga bladfästet. Se bild Bladfästen: Nedlöpande bladkant.

Nod: Bladfästet på ett strå eller en stjälk. Ofta litet förtjockade leder på t ex ett grässtrå. Kallas även knä eller led. Se bilder Gräs: Delar av strået och Längdsnitt genom en nod.

Nöt: Hårda, torra, skalförsedda, oftast enfröiga frukter, som inte öppnar sig för att släppa iväg fröna när de är mogna. Nöten har ofta en fettrik kärna.

Omvänt äggrunt blad: Se bild Bladformer: Omvänt äggrunt

Parallellnervigt blad: Jämnbreda bladnerver löper mer eller mindre parallellt, sidonerver mycket svaga. Jmf Fjädernervigt blad, Handnervigt blad. Se bild Enkla bladformer: Parallellnervigt blad

Parbladigt med uddblad: Blad sammansatt av flera parvis motsatta småblad, med ett ensamt småblad i spetsen. T ex rönnblad, rosor, vissa ärtväxter. Se bild Sammasatta bladformer: Parbladig med uddblad

Parbladigt utan uddblad: Blad sammansatt av flera parvis motsatta småblad, t ex vissa ärtväxter. Se bild Sammasatta bladformer: Parbladig utan uddblad

Parflikigt blad: En bladskiva med flera parvis motsatta flikar, t ex eklöv. Se bild Sammasatta bladformer: Parflikigt blad

Parvis motsatta blad: Två blad utgår från samma nod på stjälken, t ex nejlikväxter. Se bild Bladfördelning: Korsvis motsatta blad

Pillikt blad: Se bild Bladformer: Pilformat

Pip: Den rörformiga delen av en rörformig blomma, mellan fästet och pipöppningen, och ev bräm.

Pistill: Växtens honorgan. Består av en eller flera karpeller, stift och märke. Blommans delar.

Porkapsel: Torr fruktkapsel som vid frömognad öppnar små porer för att släppa t fröna, t ex vallmo. Se bild Frukter: Porkapsel.

Radiärsymmetrisk blomma: Fler än 2 symmetriplan kan läggas genom blomman, korsvis genom blommans centrum, t ex rosor, nejlikor

Rhizom: Underjordisk, krypande stamdel.

Ris: Låg buske, ej högre än 30 cm, t ex lingonris.

Rosettställda blad: Många, eller nästan alla, av växtens blad är samlade på en låg punkt på stammen och riktade åt olika håll, t ex groblad, maskros, gullviva. Se bild Bladfördelning: Bladrosett

Rothår: Finns på de minsta rötterna på en växt. De är mycket tunna och suger in vatten och näring i växten.

Rotknöl: En vanligen förtjockad del av en rot som är ett näringsförråd, fa för många tvååriga växter. Många växter odlas för sina rotknölar, t ex morot, palsternacka, och sockerbeta. Jmf Stamknöl

Rotskott: Skott från rot eller underjordiska stamdelar.

Ruderatmark: Mark där den naturliga floran störts, exempelvis utfyllnader, omlastningsplatser och upplagsplatser.

Rännformigt blad: Bladet är i tvärsnitt V-format t ex vissa gräs. Se bild Bladformer: Rännformat

Sambladig krona: kronbladen är mer eller mindre sammanväxta. Jmf Fribladig krona

Sambyggare: Blommorna är enkönade, men både han- och honblommor finns på samma planta, t ex hassel

Sammansatt flock: Flat blomsamling där skaften till flera små, enskilda flockar utgår från gemensam punkt, t ex dill. Se bild Blomställningar: Sammansatt flock

Sammansatt klase: Klase av flera enskilda småklasar. Jmf Enkel klase. Se bild Blomställningar: Sammansatt klase

Sammansatt kvast: Blomsamling sammansatt av flera enkla kvastar.

Saprofyt: Organism som lever på dött organiskt material. Ofta utan klorofyll

Segel: Mer eller mindre stort övre kronblad i en zygomorf blomma, t ex ärtblommor. Se bild Ärtväxter: Uppbyggnad hos ärtväxters blommor

Skenfrukt: Fruktlika delar som skapats både från en blommas fruktämne och från någon annan del av blomman, t ex ananas, nypon, smultron. Vissa botaniker anser att Äppelfrukt också är en skenfrukt.

Skida: Frukt bestående av två karpeller.

Skärmfjäll: Yttre fjäll som omger blommor i gräsens småax. Se bild Poaceae.

Slida: se Bladslida.

Småax: Del av blomställning hos t ex gräs. Kan vara 1- eller flerblommiga. Se bild Småax av gräs.

Småblad: De bladlika delarna av sammansatta blad, t ex hos ask, rönn, ärtväxter.

Snärp: Hinnartad bildning vid bladskivans bas hos t ex gräs. Se bild Bladfästen: Snärp

Snärpslida: Rörlik slida som omsluter stammen uppåt från bladet. Se bild Bladfästen: Snärpslida

Sporofyll: Särskilda ombildade blad som bär sporer, t ex hos strutbräken. Se bild Pteridophyta.

Sporofyt: En sexuellt reproducerande växts diploida livsfas. Sporofytens celler innehåller därmed dubbla uppsättningar kromosomer, dvs. som "vanliga" celler. Jmf Gametofyt

Sporgömme: Behållare där sporerna bildas hos kärlkryptogamerna. Se bild Ormbunksväxter: Sporgömmen på undersidan av ekbräkenblad

Sporgömmesamling: Samling av sporgömmen, t ex på undersidan av ormbunksblad. Ofta täckta av fjäll. Se bild Ormbunksväxter: Sporgömmen på undersidan av ekbräkenblad

Sporre: Kronblad med säcklik utbuktning, som ofta innehåller nektar, t ex hos violer, akleja.

Spröt: Utskott från t ex frukter.

Stamknöl: Knölrot. En kort, rundad, underjordisk del av stammen, (dvs en form av rhizom) som fungerar som näringsförråd, vanligen i form av stärkelse, och dessutom kan användas för vegetataiv förökning. Jmf Rotknöl

Stenfrukt: T ex plommon, körsbär. Ytterst en köttig fruktvägg, innanför denna en hård fruktvägg ("kärnans" skal) och innerst fröet.

Stift: Pistillens smala skaft, som sitter under märket. Se bild Blommans delar

Stipler: Bladlika bildningar i par vid bladskaftets bas. Vanligt bl a hos ärtväxter. Se bild Bladfästen: Stipler

Stipelslida: En kring stjälken sluten rörlik slida som går uppåt från ledknutarna; särskilt hos slidknäväxter. Se bild Bladfästen: Stipelslida

Stjärnhår: Grenade hår med flera nästan liklånga grenar, t ex hos vissa malvor

Stjälkblad: Blad som sitter på stjälken.

Stjälkomfattande blad: Blad som omsluter stjälken vid bladfästet. Se bild Bladfästen: Stjälkomfattande blad

Strålblomma: Kantblomma hos t ex vissa korgblommiga växter. Se bild Asteraceae.

Sträng: se Ståndarsträng.

Strödda blad: Vid varje fästpunkt sitter bara ett blad. Jmf Parvis motsatta blad, Kransställda blad. Se bilder Bladfördelning: Parvis motsatta blad, Kransställda blad.

Ståndare: Det hanliga organet, består av strängen och ståndarknappen, som bär pollen. Se bild Blommans delar

Ståndarknapp: Den del av ståndaren där pollenkornen bildas. Se bild Blommans delar

Ståndarsträng: "Stjälken" på en ståndare. Se bild Blommans delar

Stödblad: Högbladsbildning från vars veck blomman utgår. Se bild Blommans delar

Suckulent: Köttig växt som lagrar vatten, t ex fetbladsväxter

Svepe: se Enskilt och Allmänt svepe. Se bild Apiaceae svepen

Svepeblad: Ofta små blad under blomman eller blomställningen.

Synkarpi: Blomma med sammanväxta karpeller. Jmf Apokarpi

Sågad kant: Sneda tänder, med oliklånga sidor. Enkelsågade blad har enkla flikar i bladkanten, dubbelsågade blad har ännu mindre flikar på de större flikarna. Se bild Bladkanter: Enkelsågat, Dubbelsågat

Tagg: Stickande utskott med bredare bas från stammens yta, Jmf Torn.

Tandad kant: Raka, liksidiga tänder. Jmf Sågad kant. Se bild Bladkanter: Tandat

Tandkapsel: torr frukt som vid frömognad öppnas genom att små flikar, tänder, viks tillbaka och släpper ut fröna

Tegellagda holkfjäll: holkfjällen är av olika längd och delvis överlappande, se Holkfjäll.

Torn: Taggig bildning som är ett omvandlat organ, t ex blad eller långskott, Jmf Tagg

Träd: Vedartad växt med huvudstam som förgrenar sig först en bit upp. Jmf Buske

Tunglik blomma: Blomma med ett långt, smalt kronblad, t ex kantblommor från prästkrage. Se bild Asteraceae.

Tvåbyggare: Växt med enkönade blommor, där han- och honblommor sitter på olika plantor.

Tvåkönad blomma: Både ståndare och pistiller finns i samma blomma.

Tvåsidigt ax: Småaxen är riktade åt två håll, medför att axet ser tillplattat ut. Jmf Allsidigt ax, Ensidigt ax

Tvåsidigt knippe: Blomställning där det under varje blomma kommer två nya, t ex alla nejlikväxter. Se bild Blomställningar: Tvåsidigt knippe. Även kallat dikasium, men kan då även syfta på tillväxt av vegetativa delar, där skottspetsen dör, eller bildar en blomma, och direkt under spetsen bildas två nya sidoskott, osv

Tvåväldig: Två ståndare är längre än de övriga.

Undersittande fruktgömme: Fruktgömmet sitter under blombladens fästpunkt, t ex dunört, äpple.

Undersittande hylle: Blombladens fästpunkt sitter under fruktgömmet, t ex smörblomma, tomat

Urnupet blad: Se bild Bladformer: Urnupet

Vinge: Två sidoställda kronblad nedanför seglet. Hos t ex ärtväxter omsluter de kölen. Se bild Fabaceae

Vinterståndare: Fruktställning som står kvar över vintern.

Vippa: Upprepat förgrenad blomställning, oftast lik en klase, där varje axel avslutas av en blomma. Ofta felaktigt använd term för gräsens blomställningar, men dessa består av småax istället för blommor. Se bild Blomställningar: Vippa

Vivipari: Blommor som bildar groddknoppar med blad och ibland rötter.

Ytteragn: Yttre skydd av blommor i småax, t ex hos gräs. Jmf Inneragn. Se bild Småax av gräs.

Zygomorf: Endast ett symmetriplan kan läggas genom blomman. Se även Läppformig blomma.

Äggrunt blad: Se bild Bladformer: Äggrunt

Översittande fruktgömme: (= undersittande hylle) fruktgömmet sitter ovanför blombladens fästpunkt, t ex smörblomma, tomat

Översittande hylle: (=undersittande fruktgömme) fruktgömmet sitter under blombladens fästpunkt, t ex dunört, äpple.