Tidigare sågs angiospermerna som en tämligen enhetlig grupp, uppdelad i enhjärtbladiga respektive tvåhjärtbladiga växter men modern botanisk forskning har förändrat kunskapen om släktskapen mellan olika botaniska grupper. De flesta angiospermer förs numera till gruppen äkta angiospermer, men ett mindre antal familjer, t ex näckrosväxter, förs till en "obestämd" grupp. De tre ordningarna Amborellales, Nymphaeales (Näckrosväxter) och Austrobaileyales benämns ofta ANA (efter ordningarnas initialer) eller basala angiospermer.
Enhjärtbladiga växter, monokotyledoner, utgör en enhetlig, monofyletisk grupp, men de tvåhjärtbladiga är en parafyletisk grupp, där det visat sig att vissa växtgrupper, som visserligen har två hjärtblad, inte är närmare släkt med andra tvåhjärtbladiga än med enhjärtbladiga växter.
De flesta sk. tvåhjärtbladiga växter tillhör gruppen trikolpater, Eudicotyledonae, dvs. sant tvåhjärtbladiga växter. Namnet kommer av att de har tre aperturer eller svagare punkter i pollenets skal. Övriga klassas som sk. basala tvåhjärtbladiga.
Chlorantaceae är en grupp primitiva, tropiska växter utan kronblad.
Stjärnmagnolia
Magnoliider är en stor grupp vars blommor har många "primitiva" drag, såsom spiralformigt ordnade kalkblad och många köttiga ståndare. Hit hör t ex magnolia, kanel, peppar, lager och avokado, men inga vilda svenska växter.
Ordningen Särvväxter, Ceratophyllales, är vattenväxter, utan rötter, men kan ibland ha rot-liknande blad som förankrar dem i underlaget. Blommorna är små och oansenliga. I Sverige finns två huvudarter, hornsärv och vårtsärv.
De enhjärtbladiga växterna har, som namnet säger, bara ett hjärtblad. De ansågs tidigare vara mer primitiva än tvåhjärtbladiga, men numera anser man att de utvecklats ur tvåhjärtbladiga anfäder.
Dessutom är det värt att notera att näckrosor varken är en- eller tvåhjärtbladiga, liksom ordningen Austrobaileyales, dit bl. a. stjärnanis hör, och Amborella tricholpoda, en mycket primitiv art som helt saknar närmare släktingar.