Steklar är en otroligt artrik ordning av insekter. Artfakta räknar över 8800 arter i Sverige, och globalt är över 150 000 arter beskrivna.
Nedan visas några av de arter jag funnit kring Listre, fördelade på växtsteklar och midjesteklar, som i sin tur delas upp i gaddsteklaroch parasitsteklar.
Växtsteklar saknar alltid tydlig getingmidja. De har oftast brett huvud och kraftiga käkar.
Storleken varierar mellan 4-15 mm, och ävenså färgsättningen. Många är diskret tecknade, men det
finns också en del som liknar varningsfärgerna hos t ex getingar. Larverna liknar fjärilslarver
men har sex eller sju benpar (fjärilar har 3 par). De lever huvudsakligen på växter, därav namnet.
En del arter drygar dock gärna ut med småkryp, som t ex bladlöss. Även en del fullbildade steklar
kompletterar sin nektar med småkryp.
Artfakta anger drygt 700 påträffade arter i Sverige.
Gaddsteklar (infraordningen Aculeata) är en stor och mycket variabel grupp av midjesteklar
(underordning Apocrita), dvs de har en tydlig "getingmidja". De särskiljer sig genom att
honornas äggläggningsrör ombildats till en gadd. Den stickande gadden är förenad med giftkörtlar,
och används både vid jakt på bytesdjur och till försvar.
Gaddsteklar är oftast kraftigt byggda. Deras vingar och har oftast ett väl utvecklar system av
ribbor, men det finns även vinglösa individer, t ex myror av arbetsklass. Många arter gör ett
bo med matförråd för sina larver. En del arter har avancerade sociala strukturer, med drottningar
som lägger ägg, hanar (drönare) och arbetare, som oftast är sterila honor. De flesta är rovdjur,
men använder blommor som extra källa för socker mm. Bin och humlor m fl är helt beroende av
växtbaserad föda, och använder bara gadden till försvar.
Över 800 arter är noterade i Sverige enligt Artfakta.
Parasitsteklar (infraordningen Parasitica) är en mycket stor grupp av midjesteklar (underordning
Apocrita). De är i princip de midjesteklar som inte utvecklat en gadd. De har ofta tydliga morfologiska
anpassningar för att finna och angripa sina värddjur. Ofta har honorna långa och/eller kraftiga äggläggningsrör
för att kunna placera sina ägg på t ex fjärilslarver som ligger dolda djupt inne i en växt eller rent av i ved.
Parasitsteklar är egentligen inte parasiter, eftersom dödar värddjuret, vilket man kallar en parasitoid.
Endera dödar de sitt värddjur direkt, eller så fortsätter värddjuret att utvecklas med parasitstekelns
larv(er) inombords.
Artfakta räknar in över 7 000 parasitsteklar i Sverige, men det finns trolige flera tusen fler.
