Familj: Helicidae, Storsnäckor

Beskrivning: Vinbergssnäcka är den största svenska landsnäckan, vars smutsvita-beigea skal kan bli upp till 50 mm i diameter. den är också mycket långlivad; det äldsta kända svenska exemplaret blev 37 år. Skalet är högervridet , 30–50 mm högt, 32–50 mm brett. Det är tjockt och ogenomskinligt, beige till brun skalfärg, eller gråvit om skalhuden är bortnött. Mynningen är mycket stor och ofta något högre än bred. Vid övervintring tillsluts mynningen med ett fast, tjockt kalklock som djuret gör sig av med efter vinterdvalan.
Vinbergssnäcka är införd till Sverige av människan, för att skördas som mer eller mindre lyxmat, kanske även som ett slags trädgårdsprydnad. Utplanteringar har förekommit från medeltiden och framåt. Eftersom snäckor inte räknades som kött (utan som fisk, liksom bäver…) under katolsk tid, fick man äta dem under fastan. De förekommer ofta omkring slott och herrgårdar. Här har de spridit sig från Bruket längs Dyltastigen, och har numera en ganska stor population vid Simängskorsningen.